Flexibla krishanteringsteam i Armenien står förebild för framtida EU-insatser

En viktig fråga som det svenska EU-ordförandeskapet har drivit är hur EU:s civila krishanteringsinsatser kan bli mer effektiva. Den 22 maj slöts en överenskommelse som ska stärka EU:s förmåga att hantera kriser. Centralt i den är att de civila krishanteringsinsatserna ska bli mer flexibla och bättre rustade för framtida utmaningar.

I Armenien finns en civil observatörsinsats som nämns som en förebild för framtida EU-insatser. FBA-utsända Jenny Oskarsson har som operativ chef för EUMA, som den nya observatörsinsatsen heter, tagit med sig erfarenhet från en tidigare tidsbegränsad insats i slutet av förra året där hon var chef, EUMCAP. Uppgiften var att bevaka och rapportera om situationen längs Armeniens gräns mot Azerbajdzjan.

Mindre team som kunde arbeta självständigt

I början stod hon inför en stor utmaning. På kort tid, från oktober till december, och med begränsade resurser, 40 observatörer, skulle hennes team patrullera, observera och rapportera om händelseutvecklingen längs ett cirka 35 mil långt och bergigt gränsområde.

- Landskapet här är väldigt kuperat. En resa som ser ut som en kort bit fågelvägen består ofta av serpentinvägar som går upp och ner i berg och dalar. Vi kunde inte göra som vanligt och sätta alla på ett eller två centrala orter och tänka att vi skulle täcka hela ytan, det skulle ta för lång tid nå till de områden vi ville observera, berättar Jenny Oskarsson. 

Ofta utgår alla observatörer i en EU-insats från ett eller flera större centrala insatskontor. I stället delades gruppen upp i mindre enheter som kunde arbeta självständigt i varsitt område där de bodde och arbetade på hotell mellan patrulleringar. 

- Genom att placera ut kollegor och ge dem ett stort ansvar blev de snabbt experter på sina egna områden, de gjorde all patrullering och hade kontakt med lokalbefolkningen. Vi fokuserade på att utnyttja befintlig infrastruktur och behövde därmed inte gå igenom långa processer för att starta större kontor, säger hon.

Samarbete med närliggande insats i Georgien

Att upplägget med relativt sett mindre och självständiga team fungerade så bra menar Jenny Oskarsson till stor del berodde på att erfaren personal lånats in från EU:s krishanteringsinsats i närliggande Georgien. Stödet från insatsen i Georgien och upplägget med mindre, självständiga team bidrog till att EUMCAP kunde uppfylla sitt mandat. Och den nya insatsen i Armenien har dragit lärdomar av detta.
 
- I Bryssel diskuterades det mycket om att vi ska ha ett lätt fotavtryck, att vi snabbt ska kunna anpassa oss till förändringar i kontexten. Vårt sätt att arbeta gör att vi kan vara mer flexibla. Efter coronapandemin har vi lärt oss att arbeta på distans. Man kan då dra större nytta av att stödfunktioner på distans, i Bryssel eller inom andra insatser. Vi hade jättebra stöttning från kollegor i Georgien som skötte mycket administrativt arbete, säger Jenny Oskarsson.

EUMA invigdes den 20 februari 2023 och ska pågå i två år. Utöver att observera, analysera och rapportera om situationen har insatsen nu också ett utökat geografiskt område och ett mandat att bidra till förtroendeskapande åtgärder mellan armenier och azerbajdzjanier.

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått länge. Ländernas gränser är omtvistade och i flera områden bristfälligt markerade. Armenier och azerbajdzjanier har genom historien levt omlott. Länderna har en särpräglad geografi med såväl formella som informella enklaver och exklaver. En av dessa är Nagorno-Karabach, ett område inom Azerbajdzjan där en majoritet av befolkningen är armenier. Under sovjettiden var Nagorno-Karabach en självstyrande oblast inom Azerbajdzjans sovjetrepublik. 

I samband med Sovjetunionens fall utbröt ett krig som slutade med att Armenien ockuperade Nagorno-Karabach och omkringliggande områden av Azerbajdzjan. Konflikten kom därefter länge att betraktas som en "frusen" konflikt.

År 2020 utbröt det andra Karabachkriget då Azerbajdzjan återtog kontrollen över större delen av Nagorno-Karabach och alla de omkringliggande områden som Armenien fram till dess ockuperat. Cirka 7 000 soldater miste livet innan parterna kom överens om eldupphör, berättar Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.  

Sydkaukasien består av Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Runt dessa relativt små länder finns de regionala stormakterna Turkiet, Iran och Ryssland, som har olika intressen i konflikten. Jakob Hedenskog menar att Ryssland, som ser Sydkaukasien som en del i sin intressesfär, har använt konflikten för att säkra sin närvaro och inflytande i området. Bland annat genom att exportera vapen till både Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland förhandlade fram ett eldupphör, som kom till stånd i november 2020 i Nagorno-Karabach. Sedan dess bevakar ryska fredsstyrkor den smala landkorridor – Lachinkorridoren – som förbinder Nagorno-Karabach med Armenien.  
 
- De ryska fredsbevarande styrkorna får allt mindre auktoritet och Azerbajdzjan har till exempel infört en blockad mot delar av Nagorno-Karabach som fortfarande kontrolleras av armenier utan att de ryska fredsbevarande styrkorna har kunnat förhindra det, säger Jakob Hedenskog. 

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har den ryska kontrollen i området försvagats, då landet har behövt dirigera om sitt fokus. 

I september 2022 förvärrades konflikten på nytt då Azerbajdzjan utförde attacker på Armeniens territorium. Det ledde till att EU startade den tidsbegränsade observatörsinsatsen EUMCAP Monitoring Capacity Armenia. Insatsen kom till på inbjudan av Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan efter en överenskommelse med Azerbajdzjans president Ilham Aliyev. 
 
- Både Armenien och Azerbajdzjan har visat att de tycker EU är en mer pålitlig fredsförhandlare än Ryssland. Man avvisar inte Ryssland helt, men samtalen med dem har inte lett någonvart. När det gäller Ryssland ser man att deras främsta skäl till att engagera sig är att fortsätta kontrollera regionen. Man vände sig till EU som man upplever vara mindre styrt av egenintresse, säger Jakob Hedenskog. 

När EUMCAP avslutades den 19 december 2022 beslutades att ett nytt mindre EU-team, EUPAT, skulle fortsätta arbeta, dels i begränsad omfattning med patrullering i Armenien men framförallt för att undersöka möjligheterna för ett större insats. Detta ledde fram till insatsen EUMA.

- Azerbajdzjan har av tradition en mycket nära relation till Turkiet som ibland beskrivits i termer av ”ett folk två stater”. Armenien, som saknar diplomatiska förbindelser med Turkiet, står i stället närmare Iran. Som tidigare sovjetrepubliker har samtidigt både Armenien och Azerbajdzjan nära band till Ryssland. Armenien har som kristet land, traditionellt sett Ryssland som en skyddande makt mot turkar och perser, och den föreställningen lever fortfarande kvar. Men Armenien var också ett av de länder som tydligast ville dra sig ur Sovjetunionen medan Azerbajdzjan var mer lojala. Så det finns å ena sidan en syn på Ryssland som försvarare, Armenien har å andra sidan under senare år försökt orientera sig mot EU, menar Jakob Hedenskog.

EU stärker civila förmågan att svara på kriser i världen

EU stärker krishanteringsförmåga under svenskt ordförandeskap

Europas säkerhet högt på agendan under svenskt ordförandskap